Det finns olika typer av hjälpmedel som är användbara för att organisera sökresultat, inte minst under själva sökarbetet men även när man ska arbeta vidare med materialet.
Genom att använda ett referenshanteringsprogram såsom Endnote eller Zotero, kan man samla och organisera sina sökresultat, rensa dubbletter samt dela publikationslistor i en grupp om man är flera som behöver arbeta med gemensamma bedömningar. På bibliotekets sidor om referenshantering finns mer information för att komma i gång, samt möjlighet att boka handledning.
Ett annat sätt att organisera och arbeta vidare med sina resultat är att exportera sina sökresultat till Excel, vilket kan vara ett bra alternativ om man har ett stort underlag och behöver få tillgång till fler sätt att kvantifiera, filtrera och sortera sina resultat. Excel är också ett lämpligt verktyg om man även ska hantera citeringsdata.
Det finns programvaror som är framtagna specifikt för att underlätta screening, dvs det manuella arbetet med att bedöma vilka publikationer i sökresultatet som ska inkluderas i studien. Deltagarna i en forskargrupp kan då självständigt och parallellt bedöma sökresultatet och sedan gemensamt jämföra de beslut man tagit utefter de kriterier man satt upp för inklusion och exklusion av studier. De flesta av dessa program kräver egen licens:
För kodning och kategorisering av artiklar kan i vissa fall programvara vara ett hjälpmedel för analys och visualisering. Exempel på sådan programvara är NVivo. Digitala metoder och verktyg gör alltså att man kan visualisera sina sökresultat utifrån vanligast samförekommande termer. De kan även visa på samförfattarskap och citeringsmönster, exempelvis om man vill utforska ett område eller identifiera forskningsfronten på detta område. Visualisering kan göra sökresultaten mer överskådliga, och man kan identifiera möjliga teman och publiceringstrender i materialet.
Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa representationer aldrig ger en strikt objektiv bild av ett område eller en sökning och som forskare tolkar man alltid visualiseringarna på ett eller annat sätt. Den visuella representationen är således inte fri från forskarens eller uttolkarens förförståelse av området utan tvärtom beroende av dennes tolkningsram. Den datorstödda analysen kan betraktas som en produkt som uppstår i mötet mellan människa och maskin. Viktigt även här är att dokumentera vad man gör i sin visuella analys, och vilka funktioner man tillämpar för att resultatet ska vara reproducerbart.
Några exempel på visualiseringsverktyg är VOSviewer och Voyant. VOSviewer och Voyant är tillgängliga online, varav den förstnämnda kräver att man har Java installerat på sin dator. Sökresultat kan exempelvis exporteras från databaser och laddas upp i RIS-format, och således användas till analys av samförekomst eller samförfattarskap. Voyant erbjuder en mängd analysmetoder för större textmängder.
Som forskare eller doktorand vid LiU har du möjlighet att konsultera en bibliotekarie, exempelvis när du ska göra en systematisk litteraturöversikt. Utifrån din specifika problemställning diskuterar vi tillsammans frågor som exempelvis rör:
Boka sökhjälp genom detta formulär:
Sökhjälp för forskare