Vid systematiska sökningar använder man sig av olika bibliografiska databaser, som innehåller referenser till och information om framför allt tidskriftsartiklar, men ibland även andra publikationstyper såsom böcker och konferenspublikationer. Alla databaser har olika innehåll och fungerar på olika (men liknande) sätt. Många databaser är ämnesspecifika och innehåller material inom en särskild disciplin, såsom psykologi, ekonomi, medicin eller statsvetenskap. Andra databaser är ämnesövergripande. Hit hör de stora databaserna Scopus och Web of Science. I vår databaslista kan du söka eller bläddra ämnesvis och alfabetiskt bland bibliotekets databaser.

Ämnestäckning och söktekniska krav

Vilken eller vilka databaser du väljer att söka i är naturligtvis avgörande för resultatet.

För att överhuvudtaget vara relevant måste den databas som väljs förstås täcka det aktuella ämnesområdet. Inom medicin finns två lika stora och relevanta databaser, PubMed och Embase. Embase används inte lika frekvent då den är avgiftsbelagd och kräver speciella avtal som alla lärosäten inte har. LiU har tillgång till denna databas.

Det finns stora skillnader mellan hur hög täckningsgraden är mellan olika databaser. En mindre, ämnesspecifik databas kan ge bättre täckning inom det särskilda ämnet än en stor ämnesövergripande databas – å andra sidan kan den sakna material som befinner sig i disciplinens utkant eller är tvärvetenskapligt.

Bibliotek har numera samsökningsverktyg som söker samtidigt i många, men inte alla, av lärosätets resurser. Det gäller dels etablerade databaser, tidskriftsarkiv, böcker, dels fritt tillgängligt material, som samlas och görs tillgängligt via samsökningsverktygens producenter. När det gäller systematiska sökningar är det ett problem att innehållet därför varierar över tid, man kan inte upprepa sökningen med samma resultat vid ett senare tillfälle. Samsökningen gör också att man måste kompromissa när det gäller de särskilt utvecklade sökfunktioner som finns i specialdatabasernas egna gränssnitt. Med det sagt kan man med samsökningsverktyg ändå i ett tidigt skede få en överblick över vad som finns publicerat inom ett område och få tips på databaser och resurser att söka i senare. Man kan även använda dem för att hitta grått material.

I vårt exempel har vi sökt i medicinska och tvärvetenskapliga databaser, men även teknik- och patentdatabaser kan innehålla information om cykelhjälmar och deras skyddande funktion.

Databaser kan också skilja sig åt vad gäller hur stort tidsspann de täcker, vilka språkområden eller geografiska områden det finns material från och vilka kvalitetskrav som ställs på de publikationer som ingår i databasen.

Vill man veta exakt vilka publikationer (tidskrifter och andra serier) som ingår i en databas finns det i de flesta fall en förteckning tillgänglig genom databasens hjälptexter eller webbsida.

Utöver att en databas behöver ha hög täckningsgrad inom aktuellt ämnesområde är det också avgörande att databasens söksystem är lämpligt för systematiska sökningar. Det måste framför allt vara möjligt att söka i specifika fält, använda booleska sökoperatorer (AND, OR, NOT) och parenteser samt söka på fraser. En sökning måste också vara upprepningsbar eller reproducerbar, den måste ge samma sökresultat varje gång – eller om så inte är fallet måste skillnaden kunna förklaras av hur databasens innehåll förändrats. Utifrån dessa och andra nödvändiga eller önskvärda krav utvärderade Michael Gusenbauer och Neal R. Haddaway (2019) 28 akademiska databaser och fann betydande skillnader i hur väl de lämpade sig för systematiska sökningar.

Även om man i grunden söker i samma databas, till exempel Medline, kan olika sökgränssnitt ge olika förutsättningar och möjligheter och därmed varierande sökresultat. Innehåll, indexering och sökfunktioner blir annorlunda om man jämför en sökning i PubMed med att söka Medline via databasvärdar som Ovid och EBSCO.

Databaser och bias

Även om en databas kan framstå som ett neutralt, tillförlitligt redskap så förmedlar inte ett sökresultat någon fullständig sanning. Databasens innehåll och konstruktion påverkar på olika sätt sökresultatet, databaser kan ha olika inbyggda systematiska skevheter, så kallad ”bias”.

Databasers olika täckningsgrad har diskuterats ovan. Det är även relevant att notera hur posterna är ämnesindexerade, dvs. hur artiklarnas ämnen beskrivs. En del databaser har en redaktion som aktivt sätter ämnesord på posterna utifrån särskilda kontrollerade ämnesordlistor (där en viss företeelse alltid beskrivs med samma term). Vanligare är att de ämnesord som anges är hämtade från publikationen och satta antingen av tidskriftsredaktionen eller (oftast) av författarna själva, och då normalt inte hämtade från någon lista utan fritt formulerade.

Grå litteratur

Med ”grå litteratur” eller ”grått material” avses litteratur som inte publiceras och sprids inom de vanliga kommersiella kanalerna och därför kan vara svår att hitta. Det kan bland annat röra sig om myndighetsrapporter, tekniska rapporter, konferenspublikationer, standarder, patent, opublicerade, avbrutna eller pågående kliniska studier och opublicerade avhandlingar.

En del nyligen avslutade studier publiceras som preprints innan de granskats och publicerats i en tidskrift. Preprints kan inkluderas i systematiska översikter, särskilt om ämnet för översikten är väldigt aktuellt.

För att hitta grå litteratur kan man bland annat prova följande sökvägar:

  • Publiceringsdatabaser som DiVA: Digitala vetenskapliga arkivet och SwePub innehåller grå litteratur från forskare verksamma vid svenska lärosäten och i synnerhet från de senaste 1015 åren.

  • Ämnesdatabaser indexerar olika typer av grå litteratur. Några sådana finns listade under olika ämnesingångar i bibliotekets databaslista.

  • Libris och andra bibliotekskataloger innehåller grått material.

  • Google Scholar kan användas för kompletterande sökningar av grå litteratur. (Men rekommenderas inte som primär databas för systematiska studier bland annat på grund av bristande upprepningsbarhet, oklar täckning och ett söksystem som inte ger tillräcklig precision). 

  • Webbsidor hos myndigheter, forskningsinstitutioner och andra organisationer inom området och deras eventuella arkiv med elektroniska publikationer. 

  • Arkiv för kliniska prövningar för att hitta pågående forskning.

  • Preprints hittas i särskilda databaser, som MedRXiv, BioRXiv, ArXiv, SSRN, m.fl.

  • Kontakter med forskare inom området för att få information om pågående eller opublicerade undersökningar. 

  • Litteraturhänvisningarna relevanta publikationer som redan har identifierats.

Boka sökhjälp för forskare

Som forskare eller doktorand vid LiU har du möjlighet att konsultera en bibliotekarie, exempelvis när du ska göra en systematisk litteraturöversikt. Utifrån din specifika problemställning diskuterar vi tillsammans frågor som exempelvis rör:

  • val av databaser och sökverktyg
  • val av söktermer
  • utformning av söksträngar
  • dokumentering av sökprocessen
  • hantering av sökresultat

Boka sökhjälp genom detta formulär:
Sökhjälp för forskare