Utöver att tekniskt göra en bra sökning bör man genomföra sökningen i vissa steg, i en viss ordning. Om man inte gör bra förberedande sökningar och testsökningar kan man riskera att missa sökord och aspekter som kan vara centrala för besvarandet av frågeställningen. I detta skede kan man också upptäcka om man har en frågeställning som är för bred eller för smal. Man måste också säkerställa att någon annan grupp inte nyligen studerat området, eller har registrerat och angett att de arbetar med en studie.

Inom forskningsdiscipliner där systematiska översikter är väletablerade finns möjlighet att registrera sitt protokoll i särskilda databaser. Detta är att rekommendera innan arbetet påbörjas då det stöder transparens och reproducerbarhet samt minskar risken för bias och risken för duplicering. Ett protokoll för en systematisk litteraturöversikt beskriver grunden, hypotesen, de planerade metoderna samt kriterierna för översikten. Protokollet bör utarbetas innan ett arbete påbörjas och användas som en guide för att genomföra studien inom de ramar man planerat. 

Ett exempel på en databas där man kan registrera sitt protokoll är Prospero. Organisationer som utför systematiska översikter registrerar ofta sina egna arbeten på sina webbplatser. Man kan söka efter pågående projekt hos Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (hälso- och sjukvård och socialtjänst), Cochrane (hälso- och sjukvård) och Campbell Collaboration (samhälls- och utbildningsvetenskap). 

Exempel på protokoll:
PRISMA-P Checklist
Evidence Synthesis Protocol Template
(Denna mall kombinerar riktlinjer från Prisma och Campbell Collaboration)

Även om man inte genomför en strikt systematisk litteraturöversikt kan en checklista vara till hjälp att strukturera sökningar. Här är ett exempel från Cornell University på hur man kan tänka: Preparation Checklist for Structured Literature Reviews.

 

 

 

1. Förberedande sökning

Tidigt i arbetet måste man kontrollera vad som redan gjorts. Finns nya översikter redan gjorda inom området? Sök brett i de vanligaste databaserna och använd sökord och begränsningar för den typ av studie du själv vill göra.

Många databaser erbjuder begränsningsmöjligheter för att hitta översikter, ofta i gränssnittens vänstermarginal. Det finns också flera sidor som redovisar sökfilter för olika studietyper, se till exempel:

Search Filters by Study Design

Tänk på att redan i detta skede börja dokumentera det som görs.

2. Testsökningar

Fortsätt med testsökningar i den mest frekvent använda databasen i ämnet. Undersök vilka sökord som fungerar och hur man lämpligast kombinerar dem. Utgå från sökfrågan!

Ringa in området med ord som associerar till ämnet. Var öppen och tänk brett i detta skede.

När man identifierat de bärande termerna/begreppen fyller man på med synonymer, olika stavningar och olika ändelser.

Gruppera begreppen i block och välj vilka som skall kombineras. Börja med det block som är mest specifikt, det som ger minst antal träffar.

Gör en testsökning och utvärdera:

  • Har du hittat vad du ville hitta? 
  • Är träffarna relevanta?
  • Hur mycket finns skrivet inom området? Hur mycket kan hanteras inom ramen för arbetet? 
  • Måste frågeställningen justeras?
  • Läs titlar, abstracts och kontrollera indexeringen. Finns fler relevanta fritext- och ämnesord som kan användas i huvudsökningen?
  • Saknas kända nyckelartiklar? Varför saknas de i sökresultatet? Avgör hur sökningen kan kompletteras med ytterligare termer för att fånga in även dessa och liknande arbeten. Vilka fritexttermer innehåller de? Hur är de indexerade? Tänk dock på att nyckelartiklarna kan vara artiklar ur tidskrifter som inte täcks av den testdatabas du använder!
  • Gå igenom referenslistor. Upptäcker du relevanta arbeten som inte finns i sökningen? Komplettera sökningen på samma sätt som beskrivits i punkten ovan.
  • Har du hittat för lite eller för mycket? Ska sökningen utökas eller snävas in?
  • Hur många block är bra att använda? Fyra, tre, två eller ett? Färre block ger en bred sökning (sensitive search) som ger fler träffar men med risken att fler är irrelevanta.

Ex. 1 bicycling AND facial injuries AND head protective devices AND prevention

Ex. 2 bicycling AND facial injuries AND head protective devices

Ex. 3 bicycling AND head protective devices

 

Systematiska sökningar är iterativa, de justeras alltså i en upprepad process tills dess att man inte kan göra mer för att förbättra sökningen. Man hittar succesivt nya söktermer, varianter och kombinationer, som förbättrar sökningen. Resultatet från denna förbättrade sökning kan ge ännu fler ingångar, till en ännu mer förfinad sökning, osv.

Tänk på att dokumentera de olika variationer du jobbar med. Då är det lättare att gå tillbaka och återanvända gamla formuleringar, som kanske visade sig vara bättre än den senaste, eller som kan kombineras framgångsrikt med nya termer som dyker upp.

3. Huvudsökning

Utgå från testsökningens resultat när du bestämmer hur huvudsökningen skall se ut.

Dokumentera sökningen: sökord, hur de kombineras, eventuella avgränsningar samt datum. Notera antal träffar och databas, samt databasvärd.

Spara ner träffarna i ett referenshanteringsprogram.

Med tre block skulle det kunna se ut så här i PubMed med MeSH-termer och fritext, där alla sökord av utrymmesskäl inte tagits med:

 

((bicycling[MeSH Terms]) OR (bicycling[Title/Abstract] OR bicyclist[Title/Abstract] OR bicyclists[Title/Abstract] OR bicycle[Title/Abstract] OR bicycles[Title/Abstract] OR biking[Title/Abstract]…))

AND

((facial injuries[MeSH Terms] OR (face[MeSH Terms] AND injuries[MeSH Subheading])) OR (facial injury[Title/Abstract] OR facial injuries[Title/Abstract] OR eye injury[Title/Abstract] OR eye injuries[Title/Abstract] OR facial fracture[Title/Abstract] OR facial fractures[Title/Abstract] OR jaw fracture[Title/Abstract] OR jaw fractures[Title/Abstract]…))

AND

((head protective devices[MeSH Terms]) OR (head protective device[Title/Abstract] OR head protective devices[Title/Abstract] OR helmet[Title/Abstract] OR helmets[Title/Abstract]…))

 

Med två block så här:

 

((bicycling[MeSH Terms]) OR (bicycling[Title/Abstract] OR bicyclist[Title/Abstract] OR bicyclists[Title/Abstract] OR bicycle[Title/Abstract] OR bicycles[Title/Abstract] OR biking[Title/Abstract]…))

AND

((head protective devices[MeSH Terms]) OR (head protective device[Title/Abstract] OR head protective devices[Title/Abstract] OR helmet[Title/Abstract] OR helmets[Title/Abstract]…))

4. Sökning i ytterligare databaser

Upprepa sökningen i andra relevanta databaser. Anpassa sökningen vid behov, det kan vara olika gränssnitt, andra kommandon, förkortningar, annan söksyntax och terminologi. Beroende på databasernas olika ämnestäckning kan andra, eller inga, kontrollerade ämnesord, användas. Även alternativ för avgränsningar kan skilja sig åt.

Dokumentera alla sökningar på samma sätt.

Spara ner alla sökresultat i ett referenshanteringsprogram.

 

I Scopus skulle en motsvarande sökning med tre block kunna formuleras så här, där alla sökord av utrymmesskäl inte tagits med:

TITLE-ABS-KEY (bicycl*  OR  biking …)

AND

TITLE-ABS-KEY ((facial OR face OR eye* OR jaw* OR maxillofacial …)
W/3 (injur* OR fractur* OR wound*…))

AND

TITLE-ABS-KEY ("head protective device*"  OR  helmet*…)

 

I Web of Science ser det ut så här med två block, där TOPIC innebär fritext och de nyckelord som finns i databasen, och där alla sökord av utrymmesskäl inte tagits med:

TOPIC: (bicycl* OR biking…)

AND

TOPIC: ("head protective device*" OR helmet*…)

5. Gå igenom referenslistor, sök efter grått material och gör eventuellt en citeringssökning

Många gånger hittar man ytterligare relevanta studier genom att använda referenslistor. Anledningen till att dessa studier inte dyker upp i en sökning, kan vara att tidskriften inte finns i de databaser man har tillgång till. Även förändrad indexering kan vara en orsak. Källan kan också vara en typ av dokument som inte täcks av artikeldatabaser, såsom rapporter, riktlinjer, avhandlingar och konferenspublikationer. Detta är exempel på så kallad grå litteratur, publikationer som inte ges ut och sprids inom de vanliga kommersiella kanalerna.

 

Citeringssökning bygger i grunden på samma information som man använder när man går igenom referenslistor. Då går man bakåt i tiden. Här undersöker man dock hur artiklar har citerats efter publicering, alltså framåt i tiden. Möjlighet att göra citeringssökningar finns i bl.a. Web of Science, Scopus och Google Scholar.

6. Uppdateringssökning

Det tar tid att skriva en översikt och nya arbeten publiceras hela tiden. Innan man drar ett streck och inte inkluderar mer data, är det viktigt att göra en uppdateringssökning för att fånga in nya arbeten, men även undersöka om publikationer har ändrats, korrigerats, dragits tillbaka, eller kommenterats. Kontrollera även om nya ord och begrepp har tillkommit som ska komplettera sökningen.

Uppdateringssökningen kan genomföras ett halvår/ett år efter huvudsökningen, så nära publiceringen som möjligt.

Boka sökhjälp för forskare

Som forskare eller doktorand vid LiU har du möjlighet att konsultera en bibliotekarie, exempelvis när du ska göra en systematisk litteraturöversikt. Utifrån din specifika problemställning diskuterar vi tillsammans frågor som exempelvis rör:

  • val av databaser och sökverktyg
  • val av söktermer
  • utformning av söksträngar
  • dokumentering av sökprocessen
  • hantering av sökresultat

Boka sökhjälp genom detta formulär:
Sökhjälp för forskare